Tillbaks till spåret

psykisk ohälsa, träning

Jag är som sagt tillbaks i löparskorna och även om det går riktigt långsamt för tillfället och jag är i riktigt dålig form så älskar jag det. Försöker springa helt kravlöst och inte bry mig om några tider eller nånting, bara vara tacksam över att jag faktiskt KAN springa. Och det funkar ganska bra. Det är härligt. Det är roligt. Jag mår bra av det.

Efter 6km löpning stannade jag vid starten av längdspåren och stretchade lite innan jag gick hem och tog ut Toijko på en 3km promenad i spåret. Han älskar att springa i skogen och här har han ju aldrig varit förut så han verkligen myste. Längtar tills i helgen när Ida kommer hem med Lex (Toijkos bästa kompis) så dom kan springa i skogen tillsammans. Det kommer bli så kul.

Annars så är jag helt rörd av alla meddelanden och kommentarer som rullade in igår efter jag delat lite av min sjukskrivning på instagram. Jag var helt varm i hela kroppen resten av kvällen. Dock hade jag lite svårt att sova, kunde inte somna riktigt och vaknade flera gången. Det var väl en ganska stor dag för mig igår så det kanske var därför.

Jag ska skriva mer om min depression och ångest snart, jag måste bara smälta allt lite och landa i det här nu.

Ta hand om er.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s